Nationalmuseums bildarkiv började byggas upp redan år 1930 och då samlade man främst på fotografier av konst från andra museer och samlingar. De äldsta fotografierna är över 100 år gamla och förvaras i magasin med specialanpassat klimat. Syftet med bildarkivet var att förse museets intendenter med jämförelsematerial för deras forskning. Men bildarkivet var även viktigt för att kunna besvara allmänhetens frågor om konst och förmedla illustrationer till bokförlag och press.
 
Med hjälp av donerade medel kunde bildarkivet organiseras. Den främsta förebilden i detta arbete var Sir Robert Witt’s Library i London. Precis som där sorterades Nationalmuseum bilder efter teknik, land och konstnär. Antalet bilder växte och utökades även med utställningsdokumentation, bilder från vernissager, fester och andra arrangemang i samband med Nationalmuseums utställningar.
 
Bilderna som avbildar museets historia digitaliseras kontinuerligt och i dagsläget är museet utställningsdokumentation ända fram till 1965 digitaliserad.
I och med digitaliseringen och internets intåg har bildhanteringen förändrats radikalt och det är därför spännande att få veta mer om vad som händer just nu. Marina Strouzer-Rodov och Rikard Nordström berättar mer om Bildarkivets olika projekt.
 
Varför är det viktigt att Nationalmuseums foton digitaliseras?
- Alla ska ha rätt att ta del av vårt gemensamma kulturarv, inte bara de som bor i Stockholm och har möjlighet att ta sig hit fysiskt. För många människor är också första mötet med Nationalmuseums samlingar idag digital. Man kanske gör en Google-sökning på Rembrandt eller söker på Wikipedia efter Carl Larsson i samband med ett skolarbete. Då är det viktigt att museet finns där med korrekt information och bra bilder.
 
- Inte heller i Nya Nationalmuseum kommer alla 700 000 föremålen i museets samlingar att kunna visas fysiskt. Genom vårt digitala arbete kan vi även tillgängliggöra de föremål som finns magasinerade för allmänheten. 
 
Nationalmuseum har bl.a. tillgängliggjort bilder på sin hemsida, i sociala medier och på Wikimedia. Vad kommer härnäst?
- Vi arbetar med att lansera en ny digital portal för museets bilder där vi kommer att kunna tillgängliggöra tusentals bilder i det format man som brukare önskar. Där knyts även föremålsbilder samman med andra bilder från museets historia, som inte varit tillgängliga tidigare. Det kommer såklart också underlätta mycket för museets personal och även att ändra vårt arbetssätt.
 
I arbetet med detta har vår avdelning även besökt flertalet museer utomlands som är framgångsrika på den här fronten för att se hur de arbetar. Det kommer att bli fantastiskt roligt att t.ex. kunna visa våra bilder från museets utställningar från 100 år tillbaka. Målet är att sammanföra vårt bildmaterial på en plats och göra det lättare för oss att dela bilderna med allmänheten och även underlätta i större samarbeten som ex. med Wikimedia.
 
- Sedan rullar digitaliseringen givetvis på med flera olika projekt som löper jämsides. Tusentals foton av föremål i museets teckningssamling har digitaliserats och lagts ut på webben. Ett annat projekt som digitaliserat utställningsaffischer ända från 1914 fram till nutid har genomförts.
Ett stort projekt är digitaliseringen av museets utställningsdokumentation med spännande foton från utställningar från början av 1900-talet och framåt, det pågår just nu och vi är framme vid år 1965 där. 
 
Hur ser framtiden ut för bildarkivet?
- Digitalt tillgängliggörande är en väldigt viktig fråga idag, det ser man inte minst i propositionen Kulturarvspolitik som alldeles nyligen lades fram, där man betonar vikten med digitaliseringen av kulturarvet. Så det är vår viktigaste uppgift idag och det vi arbetar mest med, samtidigt som våra fysiska samlingar givetvis måste tas om hand och bevaras.
- Även dessa fysiska samlingar utökas då och då, det största tillskottet på senare år är Gustavsbergsarkivet med sina tusentals bilder av föremål och verksamhetens historia.
 
Har museet fått extra anslag för den här omfattande verksamheten?
-Nej, det får man inte utan det förväntas rymmas inom de befintliga ramarna. 
 
Marina Strouzer-Rodov och Rikard Nordström, tack för att ni berättade för oss om Bildarkivet och lycka till med arbetet framöver!