Nationalmusei Vänner gratulerar Maria Perers, intendent på Nationalmuseums konsthantverks- och designsamling, som tilldelats föreningens forskningsstipendium på 100 000 kr ur Axel Melanders donationsfond.
Maria Perers ska använda stipendiet till att skriva klart sin doktorsavhandling där hon undersöker bilden av det ideala hemmet, vilken skapades av staten, Allt i Hemmet, Ikea och KF under 1950-60-talen. Hur speglade idealbilden den tidens samhälle och vad hände sedan? 
 
 
Så här beskriver Maria Perers bakgrunden till sitt forskningsprojekt:
 
Svensk bostadspolitik är unik och intresset för det svenska hemmet är därför stort även internationellt. Få hem är så gediget framforskade, uppmätta och utredda för att bli just goda bostäder med tillräckliga ytor för möbler, umgänge, förvaring och solljus. Från att Sverige legat i botten av europeisk bostadsstandard i början av 1930-talet låg vi i topp kring 1970, då vi byggde flest bostäder i världen i förhållande till folkmängd. Det var inte bara ytan som blev större och rummen fler, utan standarden ökade i rekordårens tid när många av folkhemmets reformer förverkligades och den goda bostaden byggdes. För att få statliga subventioner och bygglov följde byggherrarna byggnormer som påverkade hela bostaden från de standardiserade köksskåpen och höjden på diskbänken till planlösningen så att soffgruppen framför teven fick plats i vardagsrummet.                                                                                                                                          
 
Det ideologiska skifte som skedde på 90-talet vad gäller statlig kontroll och vision är del av en internationell trend, men ingen annanstans är kontrasten till tidigare ideal så betydande som i Sverige. Därför är visionerna och bilderna av det ideala hemmet och livet i lägenheten före avregleringen väl värda en egen undersökning. 
Medan det finns förhållandevis gott om forskning kring den tidiga folkhemsperioden på 1930- och 40-talen, är det färre som skrivit om 50- och 60-talen, vilket gör att avhandlingen fyller en lucka. Projektet sträcker sig fram till 1970 vilket föll sig naturligt då bostadsbyggandet stod på topp för att sedan ändra fokus från lägenheter till småhus.