Serien av intervjuer med Nationalmuseums anställda fortsätter och den här gången möter vi Kaj Hällqvist, Maria Sylvén, Lidia Westerberg Olofsson och Maria Zetterberg som arbetar på Konstbiblioteket. 
 
Berätta om Konstbibliotekets historia, när grundades det?
-När de anställda år 1866 flyttade in i det nybyggda Nationalmuseum följde en del böcker med i flytten. Boksamlingen utökades sedan utifrån verksamhetens behov, men böckerna fanns utspridda i olika tjänsterum.
Trots detta betraktades boksamlingen snart som offentlig, även om det förstås var museets anställda som använde den mest.
Man började registrera lånen den 10 januari 1879, då museichefen Ludvig Looström lånade ”Gazette des beaux-art”, decemberhäftet från 1878. Han lämnade tillbaka det en vecka senare.
Med tiden blev det nödvändigt att utse en ansvarig för boksamlingen och Georg Göthe, föreståndare för samlingen av måleri och skulptur, fick år 1892 ta sig an uppgiften. Det årliga anslaget för att utöka boksamlingen bestämdes till 100 kr. 
Den stora förändringen kom 1915 när konstnären Richard Bergh utsågs till chef för Nationalmuseum. Han hade visioner om att tillgängliggöra samlingarna för folket och där ingick ett ordentligt bibliotek med studiesal. Man gjorde studieresor som förberedelse och besökte bl.a. Kunstgewerbesmuseum i Berlin.
1917 utsågs den förste bibliotekarien, Karl Wåhlin. Då påbörjades också, efter att man rådfrågat Kungl. Biblioteket, arbetet med att omvandla ett hörnrum i museets södra del till bibliotek. Resultatet blev en genomtänkt inredning i bonad ek från Nordiska Kompaniet som kostade 27 782 kr, då 1918.
Rummet och inredningen finns fortfarande kvar och i Nya Nationalmuseum kommer utvalda verk från biblioteket och arkivet att visas där. Dessutom kommer det att finnas plats att sitta ner och ta en paus.
 
 
Hur kommer det sig att Nationalmuseum och Moderna Museet delar på Konstbiblioteket?
-1958 blev Nationalmuseums avdelning för modern konst ett eget museum, Moderna Museet, och biblioteket blev en gemensam resurs, vilket det fortfarande är. Ett gemensamt bibliotek är ett bra sätt att använda resurserna effektivt. Som exempel kan nämnas att Konstbiblioteket genom att båda museerna bidrar ekonomiskt, har möjlighet att abonnera på ett flertal kostsamma databaser och ge bättre service. 
2013 införlivades även Fotografibiblioteket i Konstbiblioteket. Tidigare hade man haft lite porträttfotografilitteratur, nu tillkom betydligt mer och de rara, värdefulla, fotografiböckerna är populära hos låntagarna.
 
 
Vilken roll har Konstbiblioteket idag?
-Vi är ett av de största specialbiblioteken i Norden för konst, fotografi och design. En stor del av titlarna är vi det enda bibliotek i Sverige som har. Konstbiblioteket förvaltar inte bara material på hyllor, utan är en viktig resurs för forskning och utställningsverksamhet. NM:s och MM:s anställda kommer med förslag på litteratur och Konstbiblioteket köper in det som behövs.
Samlingen har vuxit rejält sedan slutet av 1800-talet och omfattar idag ca 5000 hyllmeter. De flesta böckerna, ca 4/5 förvaras i fjärrmagasin. Resten, i första hand konstnärsmonografier, finns i närmagasin.
Alla Nationalmuseums och Moderna Museets publikationer finns dessutom som referensexemplar i läsesalen.
Konstbiblioteket hör inte bara ihop med Nationalmuseum och Moderna Museet, utan är en del av nationella och internationella biblioteksnätverk. I ARLIS Norden (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) ingår konstbibliotek från hela norden. Det är i sin tur en del av IFLA, ett internationellt nätverk av bibliotek.
Samarbetet handlar inte minst om olika databaser. Många är säkert bekanta med LIBRIS där Konstbiblioteket sedan 1980-talet katalogiserat sina böcker och som gör det möjligt att erbjuda fjärrlån både som in och utlån. Ofta är Konstbiblioteket det enda biblioteket i Sverige som har exemplar av vissa titlar. 
Man bidrar också till att förmedla information t.ex. genom att lägga in den årliga publikationen ”Art Bulletin of Nationalmuseum” i databasen DiVA. Konstbiblioteket bidrar även till att sprida kunskap om och tillgängliggöra boksamlingen. Tillsammans med arkivet presenterar man ”Guldkorn från bibliotek och arkiv” på museets webbplats. Man levererar även regelbundet material till museets Facebook-sida och Instagram-konto.
 
 
Vilka mer än NM:s och MM:s anställda besöker Konstbiblioteket? 
-Det är många olika kategorier i och utanför Sverige; studenter, forskare, museianställda från andra museer, journalister och anställda på auktionshusen och förstås allmänheten.
Även besökare som beställer material från arkivet sitter i läsesalen. Då tar arkivarien fram materialet och biblioteket lämnar ut det till besökaren. 
Konstbiblioteket svarar också på frågor per e-post och den kategorin ökar mest.
 
 
Vi som besökare möter er vid lånedisken, men vad gör ni mer?
-Vi turas om att stå i lånedisken och också med att besvara mejlfrågor till Konstbiblioteket.
Sedan har var och en sina arbetsuppgifter:
 
Kaj Hällqvist tar hand om fjärrlån, det är ca 250 titlar lånas ut per år och 50 stycken som lånas in från andra bibliotek. Kaj är också den som ansvarar för hämtning och framtagning av beställda böcker och inte minst viktigt, att sätta tillbaka dem på rätt plats. 
 
Lidia Westerberg Olofsson katalogiserar nyförvärv, byten och gåvor. Lidia administrerar även bibliotekets tidskrifter, både tryckta och elektroniska. Arbetet innebär förnyelse av prenumerationer, administrera reklamationer och registrera inkomna tidskriftshäften. I tjänsten ingår även omvärldsbevakning av nyutgiven fotografilitteratur. Lidia ingår i redaktionen för ”Art Bulletin of Nationalmuseum” och samarbetar med Maria Sylvén när det gäller publiceringen bulletinartiklarna i databasen DiVA.
 
Maria Zetterberg ansvarar för katalogisering och för Konstbibliotekets aktiviteter i Libris. Hon administrerar bibliotekets lokala system Mikromarc där det ofta kommer uppdateringar som ska implementeras. Maria Z är även bokvårdsansvarig och beställer inbindning av böcker. Konstbiblioteket samarbetar för närvarande med tre olika binderier, lite beroende på vad som ska göras. Maria delar ut ISBN till Moderna Museets och Nationalmuseums publikationer samt ser till att böckerna efter publicering kommer in till Konstbibliotekets samlingar. Hon är redaktör för bibliotekets och arkivets deltagande på museets sociala medier och arbetar tillsammans med Maria Sylvén med NM:s e-plikt.
 
Maria Sylvén är enhetschef för Konstbiblioteket sedan den 1 januari 2016. Det innebär att hon ansvarar för verksamhet, budget och personal. Maria S. är förvärvsansvarig och köper in böcker, t.ex. inför ett projekt där den ansvariga intendenten önskar att viss litteratur ska köpas in. Arbetet med Samlingspresentationen i Nya Nationalmuseum har lett till rekord i inköpsförslag. Maria S är bibliotekets webbredaktör och ansvarar även för utbyten av publikationer med andra museer, där Nationalmuseum skickar ut kataloger och får in t.ex. Louvrens utställningskataloger.
Sist men inte minst, Maria Sylvén har planerat de åtta flyttar Konstbiblioteket genomfört sedan 2005.
Alla fyra tycker att de har ett roligt och omväxlande arbete och önskar gamla och nya låntagare välkomna till Konstbiblioteket.