I Nationalmuseums tidslinje skiftas en del verk med jämna mellanrum. Nationalmusei Vänners medlemmar och förstås andra besökare har frågat varför man gör det.

Det finns flera förklaringar till växlingarna. Känsliga material, främst konst på papper, byts efter 4 månader för att de inte ska skadas av ljuset. Nationalmuseum har en stor och framstående samling av teckningar och grafik, som omfattar ca 500 000 verk från medeltid till nutid. 

Kärnan i samlingen är de 2000 mästarteckningar som greven och konstsamlaren Carl Gustaf Tessin köpte under sin tid som ambassadör i Paris.

Under den första perioden efter återöppnandet visades teckningar av Rembrandt Harmensz van Rijn (1606–1669), i kabinettet mellan 1500-talssalen och 1600-talssalen på övre planet. Nu ställs i stället porträtt av bl.a. Albrecht Dürer (1471–1528) och Hendrick Goltzius (1558–1617) ut. Den sistnämnde briljerar verkligen i att använda kritornas alla möjligheter.

 

I kabinettet som med rubriken ”Nära naturen” visas nu  ”Studier av en elefant” placerad i lämplig höjd för barn. Rödkritsteckningen är utförd av Lambert van Noort (ca 1520-1570-71) och inspirerar till en upptäcktsfärd i museet med barn och barnbarn. Det finns mycket spännande att titta på.

 

Ett annat skäl till att verk byts ut är att man då kan visa mer av museets stora samling på över 700 000 föremål. Som besökare bjuds vi in i salar med en mängd konst och konsthantverk, men det är ändå ”bara” runt 5000 verk som får plats.

 

I Nationalmuseums separatutställningar finns ofta verk ur museets samlingar. Det betyder att det nu har blivit förändringar i 1800–1870-talssalen inför utställningen ”Dansk Guldålder”. Som exempel kan nämnas vängåvan ”Flöjtspelande manlig modell” utförd 1826–1827 av Constantin Hansen (1804–1880), som under utställningsperioden flyttar upp i utställningen.

 

En annan anledning till att byten görs är att man vill visa nyförvärv, som nästan alltid är inköpta med bidrag från donatorer. I salen för Sekelskiftet 1900 gjordes nyligen plats för Knut Fjaestads (1860–1907) vackra ”Sjuårstron” utförd ca 1910 och skänkt av tidigare styrelseledamoten Ann Stern genom Nationalmusei Vänner.

I salen som speglar samtiden byts föremålen ut oftare för att just vara aktuella och där återfinns konsthantverk som är inköpt med bidrag från Bengt Julins fond inom Nationalmusei Vänner och industridesign skänkt till museet genom vänföreningen designfond.