Då och då byts verken i Nationalmuseums tidslinje ut och det som växlas oftast är konst på papper. Den 19 juni var det dags igen och den som har vägarna förbi museet kan se omhängningar på flera håll i museet. Den största förändringen har gjorts i kabinettet mellan 1500- och 1600-talssalarna där helt nya blad visas. Vill du titta på bilderna och läsa på innan besöket är det bra att ladda ner Nationalmuseums app.

Besökaren kan nu beundra skisser och studier till franska och italienska takmålningar från 1550-talet till de första åren på 1700-talet. Det är teckningar, laveringar (tusch och pensel), akvareller (transparent vattenfärg) och gouacher (täckande vattenfärg), ofta i blandteknik.  

Så här presenteras bakgrunden till takmålningarna i en av texterna i kabinettet:

”Innertak med synliga, bemålade träbjälkar var vanliga även i förnäma miljöer. Ur traditionen utvecklades kassettak, där bjälkar och trälister skapade geometriska former som kunde bemålas och förgyllas. I en mittplafond, eller i flera fält, inpassades målningar på duk. Under 1600-talet blev målningarna större, men de var alltid infogade i ett ramverk. Omkring 1700 föreskrev modet platta tak, med luftig, småfigurig ornamentik målad på spänd väv.”

 Under 1600-talets andra hälft var Frankrike den stora inspirationskällan för svenska arkitekter som gjorde studieresor till Paris och även beställde skisser på såväl exteriörer som interiörer. Den mest kände av dem, Nicodemus Tessin d.y.(1654-1728), anlitade gärna franska hantverkare och konstnärer inte bara till de kungliga slotten, utan också till sitt eget hem, Tessinska palatset, mitt emot Kungliga slottet. I museets omhänging visas bl.a. en utsökt skiss av takmålning för paradsängkammaren där av den franske målaren René Chauveau (1663-1722). Den är utförd ca. 1697 i just blandteknik, i det här fallet svartkrita, penna och svart bläck, akvarell, på papper. Skissen syns i nedre mellersta delen på fotot ovan.

 

Missa in heller de andra växlingarna på olika platser i museets tidslinje. I kabinettet med temat "Nära naturen" finns bl.a. en akvarell av en hackspett, utförd 1653 av Pieter Holsteyn d.y. (1614-1673) i lämplig höjd för barn (bild på öppningssidan). I rummet med temat "Vardagsliv" visas bl.a. grafiska blad av Rembrandt Harmensz. van Rijn (1606-1669). I "Tiggare som sitter på en sten" har tiggaren fått Rembrandts anletsdrag. Varför konstnären valt att göra så är det ingen som vet säkert.

 Även i 1700-talssamlingen finns det nyheter och så här skriver intendent Daniel Prytz som gjort urvalet:

"I samlingspresentationens rotation av konst på papper från 1700-talet kan man fr.o.m. juni beskåda exempelvis Carl Hårlemans rokokoinspirerade bearbetning av Nicodemus Tessin d.y.:s planer för Rikssalen på Stockholms slott, Elias Martins effektfulla teckning av den svenska skärgårdsflottan förtöjd vid Sveaborg, François André Vincents finstämda ögonblicksskildring av Johan Tobias Sergel i profil perdu och Jean-Baptiste Stoufs och Moricaud Franconvilles humoristiska gestaltning av den brokiga samling av utländska stipendiater som till stor del utgjorde Sergels vänkrets i Rom."